- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
48

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt ändtligen skor och strumpor, de eedftäre utsydda. Till
helgdagsdragten hörer äfven, liksom i Ny* grannt utsydda
yllevantar med fax ocb tofsar. ■

Mot vinterkylan båres fårskinnspels under tröjan samt
damaskor af skinn anda upp till knäet. ’

Dalbyfolket ar ett ståtligt folk; — vackra qvinnor,
resliga, handfasta män, de sednare genom både dragt ocb
hållning af ett militäriskt utseende. ✓

Tilltala vi dessa menn iskor, så möter oss ett språk,
lika egendomligt som Nvsockens och lika outveckladt som
detta. Så begagnas, t. ex. pronomina Denne, na, tta samt
han och hon, (eller o\ som det här heter,) alldeles som
artiklar. Man säger alltså: "Detta berg’\ i stället för
berget, "han Peier", i stället för Per nch "O* Marith" för
blott och bart Marith. Blir det vid dessa namn fråga om
genitivstållning, då uttrycker man detta sålunda: "Drängen
has Peier" för P?rs dräng, "Össkon hennas Marith”, för
Mariths vattenskopa,’o. s. v. — Ni eller, som det vanligast
uttalas/ "ne" nyttjas oförändradt i hvad ställning det må
förekomma; och således kan man rätt ofta få höra en
framställning som denna: ”Bjud ne mej kaffe, så ska’ je’ bjuda
nef” — Ännu en egenhet hos pronemina: possessionen vår
("t?dnn”) ställes alltid efter sitt nornen. Vår Per eller vår
Jöns går alltså ej an att säga, utan det heter: "Han ‘Peier
vånn" och ’han Järs vånn".

Huru vårdslöst Elfdalingens uttal i allmänhet är kan
redan synas af nu uppgifne exempel; men här må ändå
ytterligare tilläggas några sådane, der sagde förhållande
synnerligen skarpt framstår. Icke blott i J)alby, utan redan i
Ekshärad möter oss ofta det högst egna utropet: "Sätt i
putm!" och det alltid, när det är fråga om .att lyfta upp
eller stödja under en sak. Detta vill förmodligen Säga
detsamma som säU upp inunder! — ty hur vill man eljest
tojka uttryken: "SäU naen i punn / — SäU i pu*n, halt i l"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free