- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
52

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blandas om hvarandra, må ej så mycket förundra; men
märkvärdigt är, att fadren kan gå i bad med sin fullvuxna dotier.

Ett sådant naturfolk har, som man väl kan vqta, ännu
mången vidskepelse i behåll, och att den djupt inrotade
tron derpå äfven inplantas hos den yngre generationen,
är gifvet.

Höra vi oss om bland folket rörande denna sak, så
finna vi förnämligast följande. Dalbyboen fruktar mycket
Finnen, som bor honom så nära, och isynnerhet tror han, att
denne anställer sitt trolleri vid vatten, hvarföre alla bäckar,
som från Finnskogen falla i Klaran, med synnerlig bäfvan
betraktas. Sjelfva Kl&relfven ej heller särdeles att lita
på — detta isynnerhet för Necken, till hvars motarbetande
mqn, vid bad, brukar sticka en knif i strandbrädden. Att
eljest, då något rinnande vatten passeras, tre gånger spotta
deri är ock högst vanligt. ”Sjöråa” föreställer man sig
sittande i en half båt, men roende med sådan fart, att ”gule
forsen står om henne.” -

”Skogsråa” är en behaglig, dejelig qvinna, smeksam
och vådlig för männer, ofantligt grann, klädd i siden med
släp, det sednare egentligen för att dölja den svans, hon
bär, och hvilken ofta är henne ett gement hinder för
eröf-ringar, dem en så ”pen” qvinna eljest lätt kunde göra.
Skulle den ungersven, Skogsråa önskar fånga, få se hennes
svans, bör han för ingen del låtsa något derom. Sådant
skulle medföra alltför vådliga följder.

Men än flera hemska varelser fruktar man. Sådane äro
”Bergfä” eller bergtrollens kreatur, hvilka blott vallas från
solens ned- till dess uppgång, hvarunder deras bjellror tidt
och ofta ljuda i skogen.. De som då ännu äro ute i
marken. höra också med bäfvan ”Btrghund” skälla.

Åtskilligt ondt söker man naturligtvis fördrifva med
signe-rier —l t. ex. Påskkäringar, för hvilkas räkning man sätter
tjärukprs på fähusdörrarne, som ock ibland på sjelfva kreaturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwermland/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free