- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
88

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rabatter bjuda ett mildt välkommen! Och hvad tycker du
om posterna, aom stå på vakt der framme vid stora
farstubron — de ståtliga georginerna? — De äro ju magnifika.

* Men kom nu med till flygelbyggnaden längst fram till
höger; der skola vi göra vårt^ihtcåde. Öppna här artigt
dörren till venster i förstugan och stig in! — Vi befinna oss
i pp nciindre kammare, hvarifrån vi se<d$rreif öppen tjttett
större rum, ett veritabelt bibhethek/ mti& bokhyllor från
golf till tak, alla väggarne ikring. Vid ett stort skrifbord
sitter derinne en man i grå nattrock och grånadt hår. Hijh
lemnar genast sin plats och kommer oss lifiigt till mötes.
Och ehuru nyss sysselsatt med ett svårt tankearbete, har
han i ett ögonblick helt och .hållet försatt sig in i våra
förhållanden; och allra minst låter han oss förstå, att vi
kommit störande. Tvertom. Vi helsas på det förbindligaste
välkomne, vi måste taga plats och vara hemmastadde. Vi
befinna oss nemligen bps en af Sveriges mest bildade män
— hos Anders Fryxell, häfdatecknaren. .

I dennes famiykrets tillbragtes ett par veckor under
en behaglig hvila; men sedan resenären långt in.i Augusti
månad bäraf varit i åtnjutande, gick han ännu en gång att’
utbyta umgänget med civiliserade meoniskor, mot det« som
balfvildarne i Finnskogen kunde bestå. Äfven Sunne
pastorat har en finnbygd, nemligen i Gräsmarks socken, och
ditåt styrdes alltså först , kosan.

Hur skön var icke början af denna vandring! Fält och
lundar i fullmogen fägring, — insjön,, stilla och <tøup med
lekande solstrålar på ytan, det glada allvarets bild, —
landt-gårdarne, vänligt inbjudande till gästvänskap — ocfi
slutligen, bortom all denna herrlighet, bergen, de blå, luftiga,
med sina djerfva konturer hänvisande till högipe regioner. ~
Skåda JättekärntkläUen der längst, i rester, huru stolt
upp-häfver den icke sin skarpa 1 Dit klättrade jag upp
och såg den vida dalen fad ..sjöar både i östan och vestan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free