- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
102

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland härvarande effekter ftr kanske "grötképpen” den
vigtigasie — ett redskap af träd med långa taggar,
hnrar-med man ror om i grytan, då den stadiga gröten tillagas.
”Trebott” kallas ett fcftril med lock, det sednaeey liksom
grepen, för prydligbetens skull, gema kantadt med nfifver.
Bland öfrige i resvd’n samman hopade saker finner man
också de så kallade ”båndlarne” — en bäorkass, formad
ungefär som en sele med ”/tørafer” (band) af näfver och läder.
Ett annat alags bftrapparat äro de så kallade ”mesarna”
eller "miserna” (äfven ”kynmier” benämnda) hopsatta af två
granbågar, nedantill förenade af ett par bjørkvidjor, æh den
ena bågen försedd med färder att träda armame i. I dessa
meser bäras beqvämt 4 å 5 lisp. hö.

Matförrådet är här, aom annorstädes i Finnskog, e)
särdeles hvarken läckert eller rikt. Motti’n är den vanligaste
spisen, och när den kokas, begagnas alltid grötkäppen,
enedan visp är för vek. Välling är också en hvardagsrätt och
merändels tillredd af hafreuyöl. Den är stnndom
uppbian-dad med soltorkade blåbär eller hallon och kallas då noppa.
En annan rätt är hlåbärspan kaika, så tillagad, att bären
hela lägges i vanlig pannkakssmet och stekas. Brödet
var fordom allmännast /bark-, syrgräs-, hack- och dråseboäd,
men efter jernbrukets inrättande äro alla dessa slag mera
sällsynta.

Men kanske det nu interesserer att som hastigast kasta
en blick på sjelfva den nejd, hvars innevånaren sägner oab
seder nyss fästat vår uppmärksamhet.

Låt oss då bestiga det höga Fimbergrt vester ut ifirån.
socknens kapell.

Vår vandring går först öfver prästgårdens betesmark,
en ofantlig brant, men särdeles täck höjd, der små Öppna
fält omvexJa med yfoiga buskeger, och der en och annan
ogin klippa tyckes vilja hindra all vidare framfart. Men vi
klättra hastigt deröfver och äro så < uppe^ på Maéåe»bmrg*U

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free