- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
116

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjelfva Vestan vi k, utan i det så kallade Notnäset ~ an
långsmal holme vid Thorsby-elfvens . utlopp i Fryken ooh
straxt vester om Fryksände prostgård.

Notnäset är en högländt plats, numera alldeles
öfver-vext af låg barrskog och videbuskar, m. m.; men der man
vid närmare undersökning påträffar en mängd, dels runda,
synbarligen af menniskoband uppförda kullar, dels
fördjupningar i marken, äfvenledes symetriskt rundade. Att de
sednare äro sådane under den yngre hednatiden uppförda
grafvar, déri en timrad byggnad först blifvit anbragt, är en
tro, den jag dock tej med några bevis kan styrka. Så
mycket säkrare är det deremot, att de nämnde kul lame ^varit
förfäders grafvar — och förfäders, som lefvat under
bränne-ålderns period. T venno af dessa högar bafva nemligen vid
gräfning, ofvannämnde år 1847, befunnits innehålla, den
ena kol och ben, den andre både dessa ämnen och derjemte
den förut omtalade metallpjesen. För min räkning gjordes
här ånyo en liten gräfning, hvarvid upphemtades, så väl kol
och ben, som ock ett par skärfvor synbarligen af den
urna, man vid förra gräfningen anträffat på samma gång
som det ofvannämnde metallstycket hittades. Om detta må
slutligen tilläggas, att det vid nu anställd eftejsökning
omöjligen var att finna; men deremot upplyste man, att någon
bekant här i orten flera gånger haft det med sig åt
Carl-stad, emedan man först trott, att det var af guld. Under
dessa färder hade det troligen rent af förkommit.

Efter besöket vid Notnäset drog vandraren vidare mot
norr och kom så genom pn stor, öppen dal till Önnerud,
der den lika städade, som hjertliga klockaren ingalunda
gjorde Wermländska gästfriheten minsta beder.

Här erhölls upplysning om åtskijliga jordfynd, de flesta
på sednare tider gjorda. De uppgifvas sålunda; l;o I
Ö*-nerud, (hos ”Euskfolk”, *) en stenyxa, så illa skadad, att

*) l Fryksäode, afveosom i Skoga, ocb åtskilliga andra orter j»f?ea

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free