- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
117

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större delen af hammaren jemte halfya skafthålet fattades;
2:o en groft arbetad yxa af bl&aktig stén, något skadad å
yxhammaren. Denna pjes hade tinder innevarande (1850
åre) sommar blifvit funnen å klookaren Norbecks utbruk,
vid vestra stranden af Hänsjöns sydligaste vik. Nära
der-intill, 3:o återigen en stenyxa, liten och särdeles fint
arbetad, som det tycktes, af tälgsten; och 4:o iÖnnerud, (åsen,)
en på samma vis som N;o 1 skadad yxa och likasom denna
af en hårdare stenart.

Ännu ett fynd, hvilket jag dook sjelf icke sett,
omtalades, i Wadje, å Björnheden, der man sades förvara ”en
halfrund sien medett hälft hål å midten ock liknande en
kaif palt” (förmodligen också en stenyxa).

Äfven af ”lefvande fornlemAingar” har man har ett och
annat i behåll, t. ex. den gamla vidskepelsen. Sålunda
Nby-ser man i Fryksände, liksom i Dalby, ännu tron på
”Bergfolk” och sjelfva ”Berghunden” hör man också ibland skälla.
Dock säges en dylik vari tro numera vara i aftagande.

Men språket, har icke det också några iemningar från
fordom? Förmodligen; men huru mycket förmår en resande
uppfatta af det, i en nejd, der han blott uppehåller sig
några fä dagar:

Likväl kunna åtminstone ett par språkegenheter
anföras. Den ena är den, att om en person erhållit något
Öknamn, t. ex. *Slor-Ola”, så fortgår detta äfven till dess
efterkommande. Om sålunda Stor-Olas son också heter Ola,
så kallas denne ”Lille Stor-Ola”, och skulle äfven hans son
nämnas Ola, så blir denne ”Lille Stor-Olas Ola”,
”StorNisch” heter stamfadren för en annan slägt. Hans son Per
kallas ”Slor-Nisch9 Per”, dennes son Jon: ”Stor-Nisch
PerJon”, och dennes son Per slutligen ”Stor-Nisch Per-Jons Per”.

atom Wermltod, tillägger mao de olika bostäderna A ett hemman
dylika namn med ändelsen "folk”, såsom ”Nischfoik”, ”Pettersfolk”,
”Torpfolk”, o. s. t.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free