Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ord och Talesätt,
upptecknade i Elf dalt samt norra delarne af
Fryksdals och Jösse härader.
Förord
DS fråga uppstfir om bvrlka ord, som rätteligen tillhöra
ett landskapsmål, söka vanligen tvenne meningar, hvar för
sig, göra sig gällande: den ena, att ”blott de egna ord och
talesätt, invånarne i en provins bruka, böra anses för dess
dialekt,” — den andra, att ”ett landskaps dialekt är
sammanfattningen af alla der bruklige ord och talesätt, som
från högspråket afvika ”
Den sednare åsigten har här blifvit följd; enär förf. för
sin del anser det vara fruktlös möda, att med full visshet
söka uppfatta, hvilka talets egenheter tillhöra en ort allena.
Så länge nemligen menniskorna tidt och ofta flytta från ena
bygden till den andra, måste väl också språket följa med på
färden; och det som i dag är Wermländsk dialekt, ingår så
inom kort i t. ex. Östgötamålet.
En enda inskränkning har dock blifvit gjord i det här
antagna dialektbegreppet, neml. der fråga varit om sådane
från högsvenskan afvikande ord, hvilka alltför allmänt
förekomma; oeb hvaraf, som ett par exempel, må nämnas de af
hvar och en ofta hörda ”khér” i stället för karl samt Mmä”
för med, jemte flera sådane»
Då delta, bidrag till Wermlandsdialekten först
utarbetades, ingick det visserligen i planen derför, att anställa jem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
