- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
19

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man är icke blott sångkunnig här; — utom det
att flera kunna traktera Gol och klarinett, spelar man
älven pä ko-, ox- och gethorn samt ett särskildt litet
instrument, kalladt »spelpipa», hvars ljud är snarlikt
flöjtens.

Mot hösten är det fria fabodlifvet slut, (ehuru det
dock händer, att ett och annat bushåll fortfar dermed
till inemot julen), och när man nu återvändt till
bygden, går stundom en del af befolkningen nedåt
Fahlu-och Hedemoratrakterna, att genom tröskning skalfa sig
någon inkomst för vintern. De äro dock icke så
många, som i denna, i allmänhet vällottade bygd behöfva
lemna sitt hem, och vid julen äro åtminstone de flestaf
åter der.

Vid denna tid inträffar för ungdomen en högtid,
den s. k. »tönnkanneqvälln», då husboudefolket består

bränvin (»tunnkanna»), «och mat åt de unga, som
dervid också få dansa. Detta sker sista söndagen före jul.
Sjelfva julen har här som på andra ställen sin
väifäg-nad och sina »lekar», och är det äfven vid denna tid
som de flesta bröllopen Gras. Dessa föregås alltid af
de så mycket omtalade lö, hvilka dock
här, enligt fleras sammanstämmande utsago, oftast äro
af en långt oskyldigare natur än man i allmänhet vill tro.

Sedan härefter det formliga frieriet’ hos föräldrar—
ne blifvit verkstäldt och man kommit så långt, att
lysning skall uttagas, gör »bönemannen» brudgummen
sällskap till presten. Man har samma dag på aftonen ett
mindre kalas, och säges man då Gra »

De vigtiga bröllopstillredelserna följa nu — till—
redeTser, hvilka göra epok i dessa enkla menuiskors*
för öfrigt så föga skiftesrika, lif.

Bland det förnämsta, man härvid har att påtänka,
är brudens utstyrsel. Men brudarne äro (alltefter råd
och lägenhet), af tvenne slag, nemligen » » och

»blindbrud».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free