- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
32

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nytt kom att tala med min man, upplystes det, att
han var måg jast på det ställe, som jag bestämt till
nattqvarter. Jag fick na ocksä veta, att vi hade ett
godt stycke dit fram, hvarföre jag ansåg det bäst att
först på hemvägen bese den gård, der Gastaf Wasa
uppehållit sig, så mycket mer som denna var belägen
på andra sidan elfven.

Komna atom östra Sählen funno vi na stora
vägen bestående blott af en gräsbeväxt sänkning med
tvenne djupa hjulspår.

Sjelfva nejden började nu också fä en annan
karakter än i de nedra trakterna, ehura dess skönhet
derför icke blef mindre än hittills. Der vi först gingo
fram, på de så kallade Rötängarne, hade dalen en
mängd smärre fördjupningar samt i tvenne af dem ett
par kärnar. Mellan dessa äfvensom invid elfbrädden
sågos yfviga löfbuskar och unga granar. Barrskogen
stod i allmänhet & ömse sidor närmare så att i vester
blott en kant af fjellet var synlig. Men genom dalens
midt beskref elfven en vid haifcirkel emot vestern.

En af de nyssnämnde små gölarne hette Vinkarn.
— Detta namn förde tanken till de nejder, der
druf-van mognar, och jag betviflade härvid högeligen, att
dessa Rhen- och Neckar-dalar, eller hvad de nu än mft
heta, kunna vara skönare än dalen i Transtrauds Qell—
bygd.

När jag en god stand gått, upptagen af dessa och
dylika tankar, föll det mig plötsligen in att kasta en
blick på sjelfva den väg, jag här trampade — men sel
då fanns der ej vidare någon väg; de der hjulspåren
i gräsvallen, som nyss betecknat en sådan, voro
försvunna, och vi gingo framåt på en fast ängsmark få
alnar ifrån elfstranden.

»Hvar ha vi nu vägen?» — frågade j"g min
reskamrat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free