- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
80

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intet, utan gick i bara linnet och promenerade. Fick
han sä en dag se huru hans pojkar roade sig med att
med en stör lyfta en qvarnsten, som låg utanför
stugu-väggen. När emellertid detta försök misslyckades för
de unga, gick gubben sjelf ut. »Jag får väl ta’ ifrån
er den här, så ni inte slår sönder honom!» — sade
han och lyftade så med blotta händerna upp stenen
och bar honom upp på bodgången.

Två af sönerna byggde ändtligen, livar för sig, en
bostad, — den ene vid Brunnberg, vid pass två mil
uppom Najen, på Ekshärads mark, — den andre i
Aspberget längst uppe i Dalby i Wermland eller hela
fem, sex milen längre bort. Då yttrade gubben
misslynt: »Nu bygger de så tätt, att det blir stackare af
dem allihop,»

De öfriga sönerna stannade qvar i Najen, och äro
deras ättlingar der ännu i dag boende, likasom deras
bröders i Brunnberg och Aspberget.

Uppgiften om tidpunkten, för dessa händelser,
förnämligast för Per Hackrans Stockholmsresa, är högst
egendomlig och ger en ny version af de Görtziska
mynttecknens betydelse. Det heter nemligen, att Per
Hackran befann sig i Stockholm vid samma tid som
Carl den tolfte låg i Bender och medan en, som
helte »Flink och Färdig», var kung här hemma. Denne
hade till och med sitt namn skrifvet på pengarne. Flink
och Färdig ville på sistone ta’ allt silfret ur landet och
rymde dermed ända ned till Göthehorg.’ Men der blef
han gripeu.

Förestående var hvad Acksjöfisen hade att bjuda
på. Från detta ställe fortsatte jag sedan vandringen,
åtföljd af en flicka af späd växt, hvilkeu dock gick så
fort fram på den oländiga marken, att jag med möda
kunde följa henne.

Denna väg från Acksjöåsen till Afradskärn gick
genom en af de vildaste marker, jag någonsin sett. Än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free