- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
117

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om det beryktade »skinnarmålet» har berättaren
sig nästan intet bekant; bela hemligheten med detta
handelsspråk tyckes ligga deruti, att man efter en viss
method kastar ordens stafvelser i en omvänd ordning.

Besöket i denna ort var ej så långvarigt, att det
kunde medgifva nägra grundligare språkstudier; och af
denna orsak är för denna gfing ej heller något vidare
att meddela om de egendomligheter af annan art, hvilka
här eljest torde vara värda att anmärkas.

Innan jag på allvar lemnade Malungs pastorat,
gjorde jag äfven några utflykter inom Ytter-Malungs
kapellförsamling. Under en af dessa besöktes den
förut omnämnde StY/erö-byn*), der jag formerade
bekantskap med en gammal skolmästare, hvars samtal
mycket roade mig.

Dennes hustru och dotter voro högst oroliga öfver
mitt besök och ville flera gånger afhålla gubben ifrån
att meddela mig sina berättelser om trakten och dess
märkvärdigheter. Men alla deras varningsrop gingo hans
öron forbi; gamle Jonas både talade och svarade lika
obesväradt som förut och gjorde mig till och med
slutligen sällskap uppåt den skogsås, der de i det
föregående omnämnda mennisköspåren eller »folkefärderna» i
hårda stenen skulle vara att se.

Vi hade vid pass en fjerdedels mil till denna plats,
och gubben hann alltså under vägen att förtälja både
ett och annat om trakten.

Det första han berättade var om en offerhög, som
skulle finnas vester om landsvägen mellan Sillerö och
den en fjerdedels mil söderut belägna Finnelåga**} eller

*) Sillerö säges först ha varit ett fiskläge under Mora
socken, och skall stället ha fått sitt namn af ett slags fisk,
kallad Sillerör, hvaraf här fordom funnits stort förråd.

**) Ordet låga betecknar i Dalspråket ofta ett gammalt
kullfallet träd, såsom man kan finna af t. ex. »tallelåga»,
hvilket ofta förekommer. Finnelåga vill sålunda säga det-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free