- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
130

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»pellen» af de tveone brudsvennerna samt två brudpigor,
hvilka alla böra vara brudparets slägtingar.
Brudgummens slägting bland brudpigorna hämtar härvid pellen,
men brudens bär den bort igen. Då gudstjensten blifvit
slutad, går spelmannen fram till altaret och spelar upp
en »brua-marsch», men vid brudskarans utträdande ur
kyrkan, stå brudpigorna invid sjelfva dörren och traktera
med en sup.

Har man ändtligen Återkommit till bröllopsgården,
bjudes, ute pä sjelfva gårdsplanen, åter en sup och denna
gång med tilltugg. Till middagen, som nu följer, har
man lutfisk med anis och fenkol, kött, rötter och kål
samt mycket bränvin. Brudparet sitter härvid under en
brudhimmel. Tallrikar begagnas ej; — man äter ur
fat och har vikna tunnbrödskakor. Under hela måltiden
hålles mycket skoj och bråk, hvilket allt afslutas med
— en psalm. Derofvanpå dans och bränvin.

Pä qvällen ställa sig brud och brudgum jemte
spelmannen framför ett bord, dit gästerna nu framträda, för
att skänka (vanligen efter råd och lägenhet, men likväl
allraminst 36 sk.), hvaremot de i utbyte blifva
trakterade med dricka och bränvin samt till och med rödt vin.

I sammanhang härmed’ och då något vidare ej är
att förmäla om sjelfva bröllopet, må vi ej heller förgäta
att omnämna ett par artighets- eller till och med
ynnestbevis, dem de unga kullorna vid vissa tillfallen lemna
sina bekanta af det andra könet.

Ett sådant förekommer, då man vid hemkomsten
från fäbodarne skänker drängarne små ostar, »liss-ostar»
kallade — en plägsed, bruklig äfven i norra Wermland,
der gossarne då gifva sina jäntor sockerbitar igen —
hvaremot Äppelbodrängarne till gengåfva hafva fint
arbetade trädskedar, dem kullorna sedan förvara till dess
de en gäng sätta bo.

Om julen äter vira kullorna ihop tråddockor af flera
färger, dem de skänka drängarne. Dessa bära härefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free