- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
153

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett annat fynd har blifvit gjordt, öster om vägen
mellan kyrkan och Borgbyn. Det bestod af spjutuddar.

Vid Lisspersgården i Sveden (helt nära
gästgifvaregården) har man nere i jorden träffat spår efter en
gammal väg, hvilken tyckes ha gått i riktning mot kyrkan.
Man har der temligen djupt ned hittat gamla
furustockar samt derjemte ett klippingsmynt från Gustaf II Adolfs
dagar, äfvensom slutligen en förrostad hästsko, alldeles olik
dem, man nu för tiden brukar. Allt detta vester om vägen;
men på östra sidan om denna har man deremot i den
angränsande »flotten» eller myren från sex qvarters djup
upphämtat både furustockar och näfver.

Men bland alla de fornlemningar, man i Nås haft
att omtala, vet jag inga, hvilka på min fosterlandskänsla
gjort ett lifligare intryck än de förut omnämnda
gevärs-piporna, dem man i Wasas dagar eröfrat från rikets
fiender och sedermera användt till s. k. »ring»- eller
hörnstolpar i sina eldstäder. Jag fick nu med egna ögon
se dessa troféer, hvilka det gladde mig att man gifvit
en sådan plats, som den, de här fått; ty de blifva der
för de unga en ständig påminnelse om förfädrens seger
öfver förtrycket, medan de på samma gång mana dem
sjelfva, att ’ om så påfordras, med samma trofasta mod
gå att värna sin urgamla frihet.

Eller kunna vi väl betvifla att de gamle, när lågan
från deras härd belyser dessa segertecken, allt
emellanåt skola upprepa berättelsen om huru Dalmännen vid
Jutmyran bragte landets förtryckare om lifvet? — Vi
kunna det ej.

Ocb härmed afsluta vi nu skildringén af
Vesterdalsboernas sägner och seder, enär forskningarne i och för
detta ändamål just inom sjelfva Nås kommo att
afbry-tas. Det var nemligen redan så långt lidet på året, att
några vidsträcktare vandringar’ numera svårligen kunde
företagas, och dessutom manade mig andra bestyr åter
till hufvudstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free