Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilagor.
Vesterdals-språket.
Uttalet
I.
Vokalernas uttal.
A ljuder sällan rent; vanligen har det samma ljud som
i pappa, t ex. bra, bar*a (= barnen). 1 somliga verbers
perfectform förvandlas det till t, t. ex. viri’, firi\ sliji, för
varit, farit, slagit. — Såsom slutvokal i infinitiver öfvergår
det ofta till o eller å, t. ex« bjaro, jätto, stjalå, gläjmd,
for bära, äta, stjäla, glömma. — I slutet af feminina
substantiver förvandlas det till o eller ti, t ex. naso% gattu,
stugu. Stundom förbytes det ock i ä, t. ex. lädu (■» lada),
skä («s skall eller skola), vä9 (= vara, verb), qvär (» qvarj;
— samt slutligen i ö och ©/, t ex. löa (= lada), Joj
(« Ja!)
E ljuder i norra trakterna (förnämligast Lima och
Transtrand), stundom som ej, nemligen i ord, som i
forn-språket hafva detta uttal, L ex. e/n, stejn, hejm, skhej (=
sked), eljest ofta som », t. ex. kjortill (= kjortel), si*a («
sedan), sitte (= se, se till. Imperat) — Framför e
inskju-tes stundom, särdeles i norra trakterna, ett j, t. ex. jell\
jen, (t= eld, en; räkneord.) >
i förbytes vanligast, antingen till ä, t. ex. fänje (=
finge), väng (= vfnge), sä (o sig), sthjäling (« skilling)
eller till ö, t. ex. vörttje (« virke.)
O förbytes till u, k ex. 6ti, bru (= bod, bro.)
Ö förbytes äfven till t# i pluralisändelsen or, t. e. tup»
pur, (se ordlistan), lindur (— ängar), men eljest, likasom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
