Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S före k assimileras stundom med sistnämnde bokstaf,
t. ex. macky för mask, minka, för minska.
Sky der det i högsvenskan ljuder som sch, uttalas här
som tj, t. ex. mennitjorna, tjorta, tjelfva, tjep, i stället för
menniskorna, skjorta, sjelfva, skepp.
Substantiv er nas deklination.
De ord, hvilka i högspråket hänföras till första
deklinationen hafva här följande
Böjningssätt.
Obestämda formen. Nom. sing.) a el. u, t. ex. sislra$ =
syrsa, örmilå ödla, Linda
c=a äng, ehla el. ehlu =
ödla, skattu — skata, kya
= fäbodvall.
Nom. pl.) er, är, det uråldriga ur
samt undantagsvis arr, t.
ex. sistrer, örmiläry lindur,
ehlur, skattur och kyarr.
Bestämda formen. Nom. sing.) antingen på o, såsom lindo
eller ock lika med
obestämda formen.
Nom. pl.) De, som i obestämda
formen ändas på er el. är, få
här an, t. ex. sistran,
örmt-lan; de på ur, äfvensom de
på arr, ändras i allmänhet
på Oy men i norra trakterna
äfven på on, t. ex. lindoy
skatto, kyo% ehlo el. ehlon.
Andra böjningssätlet
innefattar ord, tillhörande högspråkets andra deklination, och
har i
Obest. formen. Nom. pl.) a el. är, mera sällsynt o, t. ex.
gös sa, vargha, hästär och buo.
Best. formen. Nom. pl.) a el. an och o, der detta
förekommer i obest. formen. (I Järna ett
skarpt arr), t. ex. gössavargha,
hästan, buo (i Järna hästarr.)
C^nnole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
