Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Om anarkiskmen i allmänhet
- Anarkosocialistens mentalitet och karaktär
- Forntidens, medeltidens och den nyare tidens anarkistiska rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att hos en fjärde ärelystnaden att influera på
människorna och den sociala passionen förenas
för att liksom förminska (atrofiera) intelligensens och
tankeförmågans smidighet.
Forntidens, medeltidens och den nyare
tidens anarkistiska rörelser.
Samhällsromanerna. — Det gamla Hellas
(Grekland) hade tidigt sin saga eller myt, som
förhärligade det så kallade naturtillståndet, då
människorna levde efter naturens lagar. Naturens lag var
tillika förnuftets lag och sålunda en och densamma
för alla med förnuft begåvade väsen. Av denna saga
— Kronossagan, även benämnd grekernas
paradissaga — togo de under 5:e, 4:e och 3:e
århundradena före vår tidräkning uppkommande många
grekiska kommunistiska såväl statsliga som
statslösa samhällsromanerna mer eller mindre starkt
intryck. Hellas befann sig vid denna tid i en genom
handel och sjöfart gynnad högkapitalistisk period
med dess ty åtföljande konsekvenser: de
egendomslösa arbetande klassernas utsugning av den
egendomsbesittande plutokratin och de därav
framkallade klasstriderna, vilka blevo en direkt anledning
till uppkomsten av nämnda samhällsromaner.[1]
[1] Av statsromanerna omtalar och beskriver Pöhlmann (Geschichte des
antiken Kommunismus und Sozialismus) Liparernas kommuniststat den till
Sicilien hörande Lipariska ögruppen koloniserades av hellenen omkring 580
f. Kr.; Platons Atlantis, den av njutningslystnad och laster fördärvade
mammonstaten; historieskrivaren Theopomps ”meropis^a land”; ett underbart land
på andra sidan om det stora, jorden omgivande havet, bebott av ett lyckligt människosläkte med många stora städer, varav de två största äro varandras
kontraster; den ena de frommas och de rättrådigas stad, där människorna
leva i ständig fred och en givmild natur ger dem vad de behöva utan plog
och dragare; den andra är krigarnas stad som lever uteslutande av
vapentillverkning och vars hela liv är inriktat på kamp och erövring. Som bekant
sammanföllo stad och stat i det antika Grekland. Hekatäos ”kimmeriska
stad”, vars förf. gör läsaren bekant med hyperborerernas nordiska idealfolk,
Euhemeros ”heliga krönika”, som skildrar Panchäas önskeland, i Indiens
närmaste granskap; en teokratiskst styrd präststat av brahmanen Jambulos, solstaten,
Heliopolis, är den sista helleniska utopin, om vilken Pöhlmann säger att den
är mer ”modern” än Thomas Mores Utopia. Samtliga romaner äro
tillkomna efter Platon, författade mot slutet av 300-talet. Förf. var politiker
eller statsman, såsom politikerna då vanligen benämndes. Phaleas från
Chalcedon statsideal antas möjligen vara författad före Platons Staten, hans
verk har gått förlorat och det lilla man vet därom har Aristoteles meddelat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anarkismen/0032.html
