Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Forntidens, medeltidens och den nyare tidens anarkistiska rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Kronos rike härskade frid och endräkt, lycka
och harmoni, trots att där icke fanns någon
överhet. Dess invånare levde nöjda och belåtna med
vad naturen genom arbete eller den bördiga jorden
utan arbete frambringade, utan alla konstlade
kulturbehov. Ju enklare människorna inrättade sitt liv,
desto närmare stodo de naturen, desto naturligare
deras levnadssätt.
Denna självförnöjsamhet utan kulturbehov
förfäktades av en särskild filosofskola, cynikerna
(skrives även kynikerna), varifrån författaren till
världslitteraturens första anarkistiska samhällsteori utgått,
nämligen av filosofen Zenon (skrives även Zeno)
från Kition (död 264 f. Kr.), vilken själv blev
stiftare av den därpå följande stoiska filosofskolan,
kallad Stoa efter namnet på den pelargång, varest
hans lärjungar hade sin samlingsplats.
En lärjunge till Sokrates, Aristippos (död
omkring 355 f. Kr.), den hedonistiska njutningslärans
filosof, hade dock redan från sin egoistiska
njutningsläras ståndpunkt uppsagt gemenskapen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
