Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Forntidens, medeltidens och den nyare tidens anarkistiska rörelser - Anarkismen och naturrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstått, varvid det ena anslutit sig till det andra och
sålunda bildat allt större organismer.
Nettlau säger i det stora hela detsamma. »Den
experimentella socialismen som enligt sitt väsen
utgör en huvudbeståndsdel av den fria socialismen
och som för hundra år sedan Fourier, Owen,
Thompson och andra med all energi sökte grunda, har
ännu i dag ingen fast grund under fötterna, emedan
betingelserna för ett riktigt experiment aldrig bli
skapade. I regeln föreligger förutfattade meningar
som då mer eller mindre vederlägger experimentet
utan att härigenom bevisa något väsentligt». Denna
dom utsträcker Nettlau till nutidens experiment, till
den kooperativa produktionsrörelsen (samverkan
mellan fackförbund och kooperation), till
gillesocialismen som strävar att göra fackföreningarna själva
till producerande. Förutsättningarna därför antingen
felas eller försummas eller slår man in på oriktiga
vägar som slå ihjäl den eljes hoppgivande
»experimentalsocialismen». (Anf. arb., s. 97—99.)
Antikens idé om ett naturtillstånd återupptas, omsatt
i teorin om en naturrätt, en statslig (auktoritär) och en frihetlig (Iibertär). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>