- Project Runeberg -  Anarkismen. Dess grundtext /
51

(1928) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Anarkismen och naturrätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rousseau (död 1778) förfäktade å andra sidan
naturtillståndet som ett ständigt fredstillstånd.
Människan är god av naturen, men hon har blivit dålig
och elak genom kulturens fördärvliga inflytande.
Hon framlevde under detta sitt första stadium sitt
liv i största avskildhet. Naturtillståndet utmålades
av honom så idylliskt att Voltaire, när han hade
läst Rousseaus skrift om den av kulturen vållade
olikheten i människornas samhällsställning, fällde
det bekanta yttrandet att man fick nästan lust att
»krypa på alla fyra». Ett exempel: »När jag
betraktar människan sådan hon måste ha framgått ur
naturens händer, så ser jag ett djur, mindre starkt
än somliga, mindre vigt än andra men allt
sammanlagt fördelaktigast utrustad av alla. Jag ser henne
sätta sig under en ek, släcka sin törst ur närmaste,
bäck, finna sin bädd vid foten av samma träd
som lämnat hennes måltid, och därmed äro hennes
behov tillfredsställda».

Båda, Hobbes och Rousseau, överensstämma dock
däri att människan levde utanför varje slags
samhälle var för sig isolerad, ävensom däri att hon var
suverän till sin vilja, d. v. s. absolut bestämmande
över sig själv såsom individ. Människan blev först
social genom hennes inträde i samhället.

En denna uppfattning av naturtillståndet motsatt
riktning utgick från Aristoteles (död 322 f. Kr.)
vilken lärde att människan tvärtom är social till sin
natur eller, såsom Aristoteles uttrycker sig, ett
samhällsdjur: av naturen danad för samhällighet och
umgänget med likar; en lära som högt skattades av
Zenon och hans skola, för vilken »människan är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anarkismen/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free