Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det anarkistiska frihetsbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyske filosofen, i anledning varav Max Adler
upphöjer honom till — anarkist. Fichte sade
nämligen även att »staten går liksom alla mänskliga
institut, vilka blott äro medel, ut på sitt eget
förintande (geht auf seine eigene Vernichtung aus).
— Ett liknande uttryck har den svenske rättsläraren
Rikard Kleen fällt. Han säger: »statens ändamål
är att göra sig överflödig genom att sätta enskilda
krafter i stånd att utveckla sig själva och ju längre
odlingen skrider framåt, desto mindre behöver och
bör staten i henne deltaga, desto mera reder hon
sig på egen hand både genom självarbete och genom
självstyrelse». — Proudhon sade desslikes:
»århundradens erfarenhet säger att den bästa regering är
den som bäst förstår att göra sig överflödig.
Behöva vi parasiter för att arbeta...? Lika litet
behöva vi valt folk som regerar oss. Människans
utsugning av människan är, har någon sagt, stöld.
Nåväl! Människans regering av människan är
slaveri».
Rätt — moral — plikt. —- Staten är
uppbyggd på en rättsordning utan vilken den icke
skulle kunna bestå. Enligt språkbruket finns det
tre slags rätt: en människans inre sedliga, moraliska
rätt (»samvetets röst»), en konventionell, på
överenskommelse, även av seder, bruk och vanor skapad
kontraktuell rätt samt den juridiska rätten,
grundad på lag-, respektive maktbud. Det är denna
sistnämnda (politiska) rätt som vanligen går under namn
av »rätten» i »livet i staten». Det är mot denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
