Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anarkismens arbets- respektive egendomsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I denna mening är ägaren ej annat än en tjuv eller
parasit och egendom stöld (Proudhon).
»Rättvisan måste utgöra den nya världens
grundval; utan den ingen frihet, inget samliv, ingen
trevnad, ingen frid» (Bakunin). Rättvisan, icke
juristens, icke heller teologens eller metafysikerns, utan
den enkla mänskliga rättvisan bjuder att en och vars
njutning motsvaras av den av honom alstrade
mängden förnödenheter, varför det gäller att finna
ett medel som gör utsugningen av andras arbete
omöjligt men tillstädjer envar andel i njutningen
av samhällets förråd av förnödenheter, vilka blott
äro en produkt av arbetet, i den mån han
omedelbart genom sitt arbete bidragit till frambringandet av
detta produktionsförråd (Bakunin). Ett sådant
medel är för Bakunin kollektivegendom, för Krapotkin
fullständig egendomsgemensamhet, inklusive alltså
konsumtionsmedlen, för Proudhon national- eller
bytesbanken samt i övrigt fri konkurrens.
Quiding har uppställt följande sex arbetets
principer som även torde vara anarkismens, nämligen:
Efter individens befrielse från brödomsorger kan
hans samhällsyrke drivas med ohämmad kraft
och arbetet gestalta sig på vederbörligt sätt;
erfarenheten har visat det arbete vara mest
fulländat som sker icke mot betalning utan allenast
av övertygelse om dess nödvändighet eller av ren
lust därtill;
driften till arbete är nedlagd hos människan, nära
nog att betrakta som en bland passionerna, och
dessutom ett villkor för att hämta njutning av
livet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
