Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anarkismens arbets- respektive egendomsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. envar »tar ur högen» (förrådet) vad han
anser sig behöva.
Enligt den tredje eller individualistiska
socialise-ringsformeln stå produktionsmedlen till allas
förfogande kostnadsfritt, d. v. s. utan att nödgas
erlägga tribut till enskilda monopolinnehavare av jord
och kapital i form av räntor, arrenden, hyror men
arbetsprodukten tillfaller arbetaren oavkortad enligt
fördelningsformeln: åt envar efter hans (personliga)
förmåga eller kapacitet.
För de tre riktningarna av social egendom kunna
vi i likhet med Hamon definiera egendomen
sålunda: »en form av tillägnandet av ting, då ägaren
är en kollektivitet, association av individer, icke en
individ». Socialisera vill säga göra social.
Socia-lisera egendom vill sålunda säga att ersätta den
individuella med någon form av social egendom, i
likhet alltså med de här angivna tre formerna av
produktionsmedlens socialisering.
Enligt den speciellt kollektiva
egendomsfördelningen kvarstår med avseende på arbetsavkastningen, d.
v. s. arbetsprodukternas fördelning ett lönesystem med
anvisningar på antal arbetstimmar som utförts av
individen inom en association. Metallpengar äro
avskaffade såsom besittande egenskap av vara, varmed
kan drivas geschäft och profit inhöstas på samma
sätt som räntor och arrende av jord och kapital
överhuvud. För Proudhon var därför detta
betalningsmedel lika förhatligt och socialt förkastligt som
hela det nu florerande jord- och kapitalsystemet. I
stället för pengar skulle utbyte äga rum av
likvärdiga produkter, produkt mot produkt i av honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
