Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gument som marxismen; skulle de även i det ena
eller i det andra avseendet se förhållandena något
olika. Anarkismen förkastar den privata
äganderätten till produktionsmedlen, i vart fall förkunnar
den deras socialisering genom att avskaffa
ränte-systemet och det därmed sammanhängande
profitsystemet. Anarkismen är som vi sett företrädd av
såväl kommunism som kollektivism och ren
anarkism.
Hamon tog i sin bok Socialisme & anarchisme
(1905) för övrigt upp ämnet, som länge varit en
stridsfråga i den tyska och svenska arbetarrörelsen,
och har genom en rad sammanställningar av
marxistiska, socialdemokratiska och andras uttalanden
ådagalagt skevheten i denna marxismens så att säga
partiställning även från ren teoretisk ståndpunkt,
oavsett alltså taktiken som en partiangelägenhet.
Sedermera har Max Adier företagit en te >retisk
undersökning av marxismens och anarkismens
ställning till varandra, på ett 60-tal sidor, i sin bok
Die Staatsauffassung des Marxismus (1922),
därtill säkerligen driven av en österrikisk statsjurist H.
Kelsen, vilken i sitt arbete Socialismus und Staat
gjort marxism och anarkism principiellt likställda
i synnerhet i fråga om deras slutliga mål: statens
förintande. Han har därvid kommit till det
resultat, för att icke säga att han avtvingats
bekännelsen, att båda sträva mot samma mål men skilja sig
från varann i taktiken men under förklaring att
hans undersökning icke haft till ändamål ett
försvar för anarkismen utan dess bekämpande (sic!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
