Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Reaktionen i början på 19:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Justice etc.) utkom, och han blev den första
teoretikern för socialismen utan regering, d. v. s.
anarkismen; å andra sidan uppträdde Babeuf 1795
(under inflytande av Buonarotti, synes det) som
den första teoretikern för den centraliserade
socialismen, statssocialismen.
Senare — utvecklande principer som uppsatts
redan i slutet på föregående sekel — kommo
Fourier, Saint-Simon och Robert Owen, de tre
grundarna av den moderna socialismens tre
huvudsakliga skolor, och, ännu senare, på fyrtiotalet,
ha vi Proudhon, som, utan att känna Godwins
verk, på nytt uppställde anarkismens grundsatser.
Socialismens vetenskapliga grunder, under dessa
båda synvinklar, regeringsvänlig eller regeringsfientlig,
blevo sålunda från början av nittonde
seklet utarbetade med en rikedom i utvecklingen,
som olyckligtvis misskännes av våra samtida. Den
moderna socialismen, som daterar sig från
internationalen, har blott på två punkter —
visserligen mycket viktiga — gått längre än dess
grundläggare. Den har blivit revolutionär och har
brutit med begreppet “Kristus, revolutionär och
socialist“, varmed man älskade att paradera före
1848.
Den moderna socialismen förstår att den sociala
revolutionen är nödvändig för att förverkliga dess
strävanden — ej i den betydelse i vilken man
vanligen använder ordet “revolution“, då man
talar om “industriell revolution“ eller “revolution
i vetenskapen“; utan i dess exakta, konkreta
känsla: allmän och omedelbar rekonstruktion av
hela samhällets grunder. Å andra sidan har den
moderna socialismen upphört att hopblanda sina
begrepp med dessa overksamma reformer, varom
vissa kristna reformatorer talade. Men detta —
man måste påminna sig det — har också Godwin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
