Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Uppvaknandet under åren 1856—1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya villkor, alltefter som de förändra sig — denna
idé finner en mycket vidsträcktare användning än
den som förklarar nya arters ursprung. Då den
blev införd i studiet av naturen i allmänhet, så
väl som i studiet av människorna, deras anlag
och institutioner, öppnade den nya horisonter
och gjorde möjligt att förklara de mest ofattliga
omständigheter i vetandets alla grenar. Med att
stödja sig på denna princip, så rik på konsekvenser,
blef det möjligt att rekonstituera, ej blott
organismernas historia, utan även historien om de
mänskliga institutionerna.
Biologien, i Spencers händer, visade oss huru
arter av växter och djur, som bebo vårt klot,
kunna utveckla sig, utgående från några mycket
enkla organismer som befolkade vår jord vid dess
början; och Haeckel kunde göra utkastet till ett
sannolikt genealogiskt träd för skilda djurklasser,
människan däri inberäknad. Redan det var
oerhört. Men det blev också möjligt att uppkasta
de första säkra, vetenskapliga grunderna till
historien om mänskliga seder, bruk, religioner och
institutioner — det som absolut fattades
1700-talet och Comte. Nu kunna vi skriva denna
historia utan att behöva anlita Hegels metafysiska
formler eller Kant’s “medfödda idéer“, eller
“substanser“ och ej heller yttre ingivelser. Vi kunna
skriva utan att ha behov av formler, som döda
forskningsandan och bakom vilka alltid ligga samma
okunnighet — samma, gamla vidskepelse och
blinda tro.
Å ena sidan hjälpt av naturalisternas arbeten,
och å den andra, av Henry Maine’s och hans
efterföljares verk, som anpassade samma induktiva
metod på studiet av de primitiva institutionerna
och de lagar som härflöto därav, kan historien
om utvecklingen av de mänskliga institutionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
