Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De socialistiska idéerna i Internationalen: Fourierismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den fria Kommunen, innehavaren av varorna,
skulle, efter hans idé, giva lösningen till det stora
problemet om utbyte och distribution av de
nödvändigaste produkterna. Men kommunen skulle
ej vara ägare av dem, liksom nu köpmännen och
t. o. m. kooperationen är. Den skulle ej bli
annat än innehavare. Den skulle bli en agentur,
men ej pålägga någon skatt på konsumenterna
och icke kunna spekulera i
prisfluktuationer.
Genom att angripa det sociala problemet med
att utveckla idéer om konsumtion och utbyte, har
Fourier blivit den djupaste socialistiske tänkaren.
Men Fourier stannade icke där. Han utsträckte
sin idé. Han antog att alla familjer i en lantby,
en industriell, eller kanske blandad kommun, skulle
konstituera en falangstär. De sätta i kommun sin
jord, sin boskap, sina verktyg och maskiner,
de odla sin jord, och bedriva sin industri,
som om jorden, maskiner etc. vore deras
gemensamma egendom — men dock hållande en exakt
räkning över vad varje medlem bidrager.
Två grundprinciper böra respekteras i
falangstärerna. Först bör det ej finnas något oangenämt
arbete. Allt arbete bör organiseras, fördelas och
omväxlas på ett sätt som alltid gör det tilldragande.
Och sedan, intet slags tvång kan tillåtas
i ett samhälle organiserat på principen om fri
association, intet slags tvång skulle bli tolererat.
Med en smula intelligent uppmärksamhet på
varje falangstärmedlems individuella behov och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
