Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De socialistiska idéerna i Internationalen: Fourierismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man finner i broschyren Idées sur l’organisation
sociale, utgiven 1876 av James Guillaume,
som tog en verksam del i den kollektivistiska
propagandan, i hans huvudverk L’International:
Documents et souvenirs (4 vol. Paris 1905—10)
och i hans artikel om “Internationalens kollektivism“,
nyligen skriven för Encyclopédie syndicaliste,
alla detaljer om den klara känsla som tillades
ordet “kollektivism“ av Internationalens
verksammaste medlemmar — Varlin, Guillaume, De Paepe,
Bakunin och deras vänner. De förklarade, att de
i motsats till den autoritära kommunismen, med
“kollektivism“ betecknade en icke-autoritär,
federalistisk eller anarkistisk Kommunism. Med att
kalla sig kollektivister, påstodo de sig först och
främst vara anti-autoritära: de kunde ej förutse
den form som kommunismen skulle taga i ett
samhälle som fullbordat expropriationen. Det
huvudsakliga var för dem, ej att vilja instänga
samhället inom en sträng ram: de ville tillförsäkra
gruppen det största oberoende i denna sak.
Olyckligtvis hade dessa idéer ej ännu haft tid
att utbreda sig bland arbetarmassorna, då
fransk-tyska kriget utbröt, knappast tio månader efter
Basel-kongressen. Och efter krossandet av
Frankrike och Kommunen måste Internationalen
koncentrera alla sina krafter på att vidmakthålla sin
fundamentalidé — arbetarkrafternas antiautoritära
organisation för Arbetets direkta kamp mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
