- Project Runeberg -  Anarkism och Modern Vetenskap /
113

(1914) [MARC] Author: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Några slutsatser om Anarkismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pålägga människorna ett ok utan att de
varseblivit det — ett ok, som de senare ej kunde
avkasta annat än genom blodiga revolutioner.

Ock så ha sakerna passerat i alla tider, ända
till våra dagar. Vi se det t. o. m. i den
nuvarande s. k. arbetarlagstiftningen, vilken vid sidan
om “beskyddandet av arbetet“, vilket är dessa
lagars föregivna syfte, där man utan buller inför
en idé om statens obligatoriska skiljedom vid
strejker (skiljedom — obligatorisk — vilken
motsägelse!) eller man insmyger principen om en
obligatorisk arbetsdag, av så eller så många
arbetstimmar. Man öppnar porten för militärisk
exploatering av järnvägarna vid strejker; man giver en
laglig sanktion åt rövandet av Irlandsböndernas
jord. Eller också inför man försäkring mot sjukdom,
ålderdom och t. o. m. arbetslöshet, och man
ger således staten rätt och plikt att kontrollera
arbetarens dag, rätten att tvinga honom att aldrig
taga sig en ledig dag utan statens auktorisation.

Och detta skall fortsättas så länge en del av
samhället skall göra lagar för hela samhället, och
skall fortsätta så länge man gör lagar.

Man förstår då varför anarkisterna, alltsedan
Godwin, förneka alla skrivna lagar, oaktat
anarkisterna, mer än lagstiftarna, eftersträva rättvisan,
som för dem är liktydig med jämlikheten, och
utan den omöjlig.

        

Då man invänder mot oss att då vi förkasta
Lagen, förkasta vi även all moralitet, emedan vi
ej erkänna Kant’s “kategoriska imperativ“ — svara
vi, att t. o. m. språket i denna invändning är
obegripligt och oss absolut främmande.[1] Det är


[1] Jag tar här en invändning, som ej är uppfunnen, utan
som jag lånat från en korrespondens med en tysk doktor.
Kant sade att morallagen sammanfattas i denna formel:
“Handla alltid mot andra på så sätt att ditt handlingssätt
kan bli en universell lag.“ Detta, sade han, är ett “kategoriskt
imperativ" — en lag medfödd hos människan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anarkismmv/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free