Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XIV. Några slutsatser om Anarkismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligt; eller med andra ord varför vi komma till fri
kommunism, under det att de komma till
statskapitalism och till kollektivistiskt lönearbete.
Det kan hända att vi ha orätt och de rätt.
Men om man vill kontrollera vem som har rätt
eller orätt, kan detta ej göras, varken med
tillhjälp av byzantiska kommentarer över det en viss
skriftställare har sagt eller velat säga, eller med att
tala till oss om Hegels trilogi eller med att
använda den dialektiska metoden.
Det kan ej göras annat än med att studera de
ekonomiska förhållandena på samma sätt som
man studerar naturvetenskaperna.[1]
Med att alltid använda denna metod, kommer
anarkismen till slutsatser, som äro den egna i det
som rör samhällenas politiska form och i synnerhet
staten. Anarkisten låter sig ej bedragas av
metafysiska påståenden såsom detta: “Staten är
[1] Följande utdrag ur ett brev jag fått från en berömd
biolog, professor i Belgien, tillåter mig att bättre förklara
det som sagts. — “Allt eftersom jag går framåt i läsningen
av Fields, Factories and Workshops’ (Fält, Fabriker och
Verkstäder)“, skrev professorn, “blir jag mer och mer
övertygad om att studiet av ekonomiska och sociala frågor
hädanefter ej är tillgängligt för andra än de som studerat
naturvetenskaperna och äro genomträngda av dessa
vetenskapers anda. De, som ha mottagit uteslutande s. k.
klassisk uppfostran, äro ej i stånd att förstå de nuvarande
idérörelserna och äro ur stånd att studera en mängd
specialfrågor. — — — Idéen om arbetets fullständigande och
arbetsfördelning i tid (en idé som skulle vara mycket nyttig
för samhället, att var och en skulle kunna arbeta i jordbruket,
i industrien och i intellektuellt arbete, för att kunna
variera sitt arbete och helt och hållet utveckla sin
individualitet) är bestämt att bli en av hörnstenarna i den
ekonomiska vetenskapen. Det är en mängd biologiska fakta som
överensstämma med den idé jag betonat, och som visa att
detta är en naturlag (eller med andra ord att i naturen en
besparing av krafter ofta erhålles genom detta medel). Om
man undersöker en levande varelses funktioner under vissa
perioder av dess liv eller under vissa årstider och i flera
fall t. o. m. under vissa stunder av dagen, finner man
tillämpningen av arbetsfördelningen i tid, vilken är oupplösligt
förbunden med arbetsfördelningen mellan organen (Adam
Smiths lag).
“De vetenskapsmän, som ej känna naturvetenskaperna
äro ur stånd att förstå en naturlags sanna betydelse; de
äro blinda för ordet lag, och de inbilla sig att en lag, sådan
som Adam Smith’s, har en ödesdiger makt, vilken är
omöjligt att undandraga sig. Då man visar dem denna lags
frånsida, de beklagliga resultaten med hänseende på den
mänskliga individens utveckling och lycka, svara de: det är
en obeveklig lag, och stundom gives detta svar med en skarp
ton, som vittnar om känslan av ett slags ofelbarhet.
Naturalisten vet att vetenskapen kan upphäva en lags
ödesdigra verkningar: att ofta den människa som kan våldföra
naturen hembär segern.
”Tyngdkraften låter föremålen falla, samma tyngdkraft
låter ballongen stiga. Detta tyckes oss så enkelt, den
klassiska skolans ekonomer tyckas ha mycket svårt att förstå
vikten av en dylik observation.
“Lagen om arbetsfördelning i tid blir ett korrektiv till
Adam Smith’s lag, och tillåter fullständigande av det
individuella arbetet.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anarkismmv/0121.html
