Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är jag Hans wän, Hans kära brud,
Den Han sitt hjerta ger,
Då wet jag ju att hwar jag är,
Är Herren Christus alltid när.
Men skulle någon afgud än
I hjertat hemligt bo,
Den måste drifwas ut igen,
Ty förr får jag ej ro.
Den måste drifwas ut från mig,
Om den ock djupt fördöljer sig.
Ack! Jorden blifwer mången gång
Mig allt för dyr och kär,
Jag glömmer ofta tidens twång
Och will bli hemma här.
Det går så fort, det går så lätt
Att willas bort på många sätt.
Men ack! då kommer alltid Gud
På något sätt mig när,
Och skickar mig ett litet bud,
Som frågar hur det är,
Som hwiskar tyst: hur är det fatt?
Hwar är ditt hjerta? hwar din skatt?
Då börjar jag att se mig om
Och ser med oro då,
Hur jag begynt så småningom
Från rätta wägen gå.
Jag wäxte till, jag sjelf, men se,
Hur liten blef min Frälsare!
Då får jag se hur litet jag
Af egen kraft förmår;
Då får jag se hwad den är swag,
Som ej på Klippan står.
Då är min Herres trofasthet
Den enda tillflykt, som jag wet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
