- Project Runeberg -  Andeskådaren Svedenborg /
63

(1859) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Synen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Englalifvet består i nytta och kärleks-godheter; ty
englarne njuta ingeu större lycksalighet än alt undervisa och
lära de andar, som från verlden ankomma, äfvensom att
tjena menniskor och styra de onda andar, som hos dem
finnas, att de ej må öfverskrida sina gränser, samt alt
hos sjelfva menuiskorna ingifva det goda ; äfvenså att
uppväcka de döde till evigt lif, och sedermera, 0111 det
är möjligt och själarne äro sådane, att föra dem in i
himmelen. — Af allt detta finna de mera lycksalighet,
än att det någonsin kan beskrifvas. Sålunda äro de
Herrans afbilder och sålunda älska de nästan mer än sig
sjelfva; derföre är delta bimmelen. Orsaken, livarföre
ock englalycksaligheteu består i nytta, kommer af nytta,
och förhåller sig alldeles efier nyttan, det är, efter de
godheter, som äro från kärleken till Herren och nästan.
Dem, som haft det begrepp, att den himmelska glädjen
bestod i att vara sysslolös, och i overksamhet njuta en
evig fröjd, — dem blef (sedan detta var sagdt, och på
det de måtte skämmas) gifvet alt förnimma, hurudant
ett sådant lif skulle blifva. Det förnams då vara ett det
allrabedibfligasle lif; så alt de, när sålunda all glädje
försvann, begynte, efter en helt ringa tids förlopp, att
ledsna och finna afsmak derför.

E11 viss ande, som under sin lefnad i verlden
räknades bland dem, hvilka ägde den mesta upplysning i
Ordet, hade det begreppet 0111 den himmelska glädjen,
att den bestod i en iiärlighets-glaus, sådan som ljuset
är, när de gyllene solstrålarne börja visa sig. Hans
mening föll således äfven på en sysslolös lefnad; men på
det han måtte få vela, att han var i osannhet, gafs
honom elt sådant ljus, och han var midt i della ljuset.
Då fägnades han så, att, efter livad han ock sade, han
liksom var i bimmelen; men han kunde icke länge
uthärda der, ty han ledsnade småningom, och glädjen blef
alldeles ingeu.

Någre andar, som varit de allralärdasie, sade alt

P

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/andeskadar/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free