- Project Runeberg -  Andeskådaren Svedenborg /
69

(1859) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Synen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mera oiydligi, emedan förnimmelsen sträcker sig till de
största allmänliglicter. Likväl har jag fått förnimma, att
oräkneliga ting äro deri inneslutna, det ena i sadan
ordning med det andra, atl det aldrig kan beskrifvas. Dessa
oräkneliga ting äro sådana, som de af himmelens ordning
härflyla. En sådan ordning är det i affektionens minsta
delar, hvilka endast såsom något »det gemensammaste
Ett» framställas och fattas, allt efter hvars och ens
einottagniugsförmåga. Med ett ord: oräkneliga ting, men
i den ordentligaste form, innehållas i hvarje
gemensamhet, och der finnes intet, som icke lefver och är
intagande för det innersta; ty’de himmelska fröjderna utgå
innerst ifrån. Jag har ock förnummit, att glädjen och
förnöjelsen koinmo likasom från hjertat, spridande sig
med största lenhet genom alla de innersta fibrerna, och
med en sådan innerlig känsla af sällhet, att fibern var
liksom idel fröjd och förnöjelse. Likaså förhåller sig
med all förnimmelse och känsla, som deraf härflyter; den
är lefvande af outsäglig lycksalighet. Glädjen ifrån
kroppens välluster är, emot dessa fröjder, såsom en grof och
qväljande dunst, mot den ren3ste och finaste himlaluft.

På det jag måtte få veta, huru det förhåller sig med
dem, som åslunda komma till himmelen. men ej äro
så-dane, att de der kunna vara, så hände, att när jag var
i ett englasamfund, syntes mig en engei såsom ett barn,
med en krans af himmelsblå, skinande blomster
omkring hufvudet, och med blomkransar af andra färger
omkjing bröstet. Deraf fick jag igenkänna, att jag var
i ett samfund, der kärlek till nästan var rådande. Då
insläpptes i samma samfund några fromma andar, som
straxt vid inträdet blefvo mycket förståndigare, och
talade såsom engla-andar. Derefter inlätos äfven några
så-dane andar, som af sig sjelfve ville vara oskyldige och
menlöse, hvilkas tillstånd föreställdes mig genom ett
barn, som med munnen utspydde mjölken; så förhåller
det sig med desse. Sedan fingo de tillträde, som mente

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/andeskadar/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free