- Project Runeberg -  Andeskådaren Svedenborg /
78

(1859) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde Synen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fas i träsk, med elt giftigt hväsande. Vid den del af
samma sirand, som ligger längre bort, synas åter de,
som i lifvet ätit menniskokött. Dessa äta upp
hvarandra, hängande med tänderna uti hvarandras skuldror.

Ännu något längre bort derifrån synas stora fiskar,
ytterst vanskapliga hvalfiskar, som uppsluka och utspy
menniskor. På stranden gent emot ses en mängd de
mest afskyvärda ansigten, i synnerhet af gamla käringar.
Dessa äro så vidunderliga att de omöjligen kunna
be-skrifvas, löpande af och an såsom galningar. Vid högra
stranden befinna sig äfven en del andra, som inbördes
försöka att dräpa hvarandra med mordiska verktyg.
Verktygen äro olika, allt efter bjertats grymhet. Midt uti
detia träsk är allestädes mörksvart, såsom ett träsk
plägar vara. Jag har sett några andar framledas till detta
träsk, och förundrade mig deröfver; men jag fick veta
af andra, som kommo derifrån, att de voro sådane, som
haft innerligt djupt hat emot nästan, och hvilkas hat
utbrutit, så ofta tillfälle varit, emedan de deri funnit sitt
största nöje. Hit fördes äfven de, som h;ift sin
förnöjelse uti att draga sina medmenniskor inför rätta, och
tillställa så, att de blifvit straffade och plågade. Uti
sådana och dylika skepnader förbytas dessa nedriga
menniskor med sitt hat och sina grymheter, efter döden.
De fantasier, som deraf uppkommit, beherrska dem
alldeles på samma sätt, som då de voro lefvande.

De andar, som här i lifvet föröfvat röfverier och
kaperier, älska i andra verlden stinkande och
illaluktande urin, framför andra vätskor. Uti sådant tycka de sig
ock bo, äfvensom i stinkande träsk. En röfvare kom en
gång till mig och gnisslade med täuderna;
(tandagnisslan hördes så tydligt, som af en menniska, änsköut
an-darne ej hafva tänder). Han tillstod, att han mycket
hellre ville lefva på otäcka urin-ställen, än vid det
klaraste vatten, och att urin-stanken var honom högst an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/andeskadar/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free