- Project Runeberg -  Andeskådaren Svedenborg /
122

(1859) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Synen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då engelen sagt detta, gick han förut och förde
först med sig dem, som ansett den himmelska
lycksaligheten bestå uti nöjet af englarnes umgänge och samtal,
till ett rymligt hus, der de voro, hvilka på jorden haft
samma föreställning. I detta hus voro mer än femtio rum,
åtskilda efter samtalens beskaifenhet. Man talade der om
furstarnes intressen, 0111 hof-intriger, om borgerliga,
religiösa och moraliska ämnen samt om vetenskaper. Jag
såg desse talare helt andtrutne löpa omkring från rum
till rum, fulle af begär att tala och höra. Några syntes
mig hafva lust att komma ut ur huset; jag följde dem

och fann dem sittande vid östra dörren, sorgsne och

modfällde. På min fråga, hvad som fattades dem,
svarade de: »Denna bonings dörrar äro tillslutne för alla,

som vilja gå ut. Vi hafva nu varit här i tre dagar; och
de enformiga samtalen hafva gjort oss ledsne. Nu
kunna vi icke komma härifrån. Denna tanke oroar oss,
emedan vi frukta alt evigt förblifva i ett sådant
tillstånd.”— Engelen kom till dem och sade: ”Det ställe,

hvarpå J befinnen eder, är samlingsstället för den fröjd och
de nöjen, hvilka J ansett utgöra den himmelska
lycksaligheten. Denna består uti den glädje, man erfar, då man
gör något, som gagnar en sjelf och andra. Hon är
nyttans nöje, som härleder sitt nöje från kärleken och
sin existens från visheten, d. v. s. kärleken frambringar

henne och visheten upprätt håller henne. Sedan eng-

larne fullgjort sina förrättningar, komma de tillsammans,
tala med hvarandra och vederqvicka sitt sinne, dock
aldrig förr, än de uppfyllt sina pligter. Men själen uti
dessa vederqvickelser är alllid kärlek och vishet; det är
nöje af nytta, hvarförutan allt tröttar, väcker ledsnad
och afsmak.” — Nu öppnades dörren, och de skyndade
bort.

Engelen vände sig nu till dem, hvilka ansett den
himmelska lycksaligheten bestå uti fester och måltider
med Abraham, Isak och Jakob, och förde dem, genom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/andeskadar/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free