Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle ramlar i och Pilgrenskan håller graföl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Undra på de, sa Pilgrenskan, som de nu
går till i 23:an, skulle de väl villa vara döa å
ligga i ren skjorta me stjälken i nypan allihop…
— Den elemänskade Anderssonskans kobenta
Kalle har väl varit framme igen, kan jag förstå,
inföll Bobergskan, för då ä då alla kärringar i
23:an som om de fått flugan i tungan.
Bobergskan tog med fingret och drog längs
kanten af potkäskoppen och stoppade sedan
fingret i mun.
— Oj! pep Pilgrenskan och tog tag i
stuprännan, nu kommer liklukten igen.
— Isses, hva ä de? sa Bobergskan. Känner
hon inte att de ä om pottschäsen, jag köft, som
de luktar.
— Jaså… Kors jag tyckte de luktade lik…
Allting luktar lik förresten nu för tiden, alltsen
Anderssonskans rysliga Kalle gick igen…
Pilgrenskan måste gå två steg från
potkäskoppen, och Bobergskan måste sätta koppen ned
på trappsteget för att inte Pilgrenskan skulle
svimma.
— Nå, men nu har jag satt ifrån mej den
välsignade pottschäsen, så nu måtte väl lilla
fru Pilgren kunna tala om hva som händt… Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
