Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen
- 1. Dogmens definition
- I. Dogmens formel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Dogmens formel.
Ehuru fullkomligt ense om att bekänna den allmänna
principen af kyrkans och hennes traditions ofelbara
auktoritet, voro katolikerna före konciliet af 1870 djupt
splittrade, då det gällde att afgöra frågan, hvar denna princip
hade sitt säte och hvad som vore dess organ.
Från slutet af medeltiden delade tre skolor kyrkans
teologer och rättslärde. Några omfattade Parisuniversitetets
lära i femtonde seklet och den lära, som förkunnats af
kyrkomötena i Pisa, Constanz och Basel; de satte högsta
auktoriteten hos det allmänna kyrkomötet och tillerkände
detta rätten att klandra påfvarne och till och med i
förekommande fall att afsätta dem på grund af skandal och
kätteri.1 Moderatare och försonligare, ville gallikanerna
framför allt icke utsätta sig för faran af en brytning med
den romerska stolen eller misskänna deras prerogativ,
hvilka de trodde vara Petri efterträdare, och satte,
såsom Bossuet, auktoriteten icke uteslutande i kyrkomötet eller
ensamt hos påfven, utan i deras definitiva och nödvändiga
samstämmighet. Detta samarbete och denna harmoni
representerade i deras ögon den hela och fulla enheten
hos den katolska kyrkan, som ensam fått löftet om
ofelbarhet.2 Den tredje, den ultramontana skolan, hvars
kraftigaste apostlar Joseph de Maistre och Louis Veuillot voro
under nittonde århundradets första hälft, satte påfven öfver
det allmänna kyrkomötet, bannlyste Bossuets gallikanism
och fordrade för Kristi ställföreträdares person allena
ofelbarhetens öfvernaturliga privilegium, liksom äfven rätten
och makten att bestämma tron och slita alla tvistefrågor.
Tre olika uppfattningar af kyrkan och hennes styrelse
funnos sålunda. Enligt den första var kyrkan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0036.html
