Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 2. Kyrkan - III. Den grekisk-romerska grundvalen för den katolska kyrkan - IV. Kyrkan och kätterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6ι
enhet och lydnad. Gnosticismens och montanismens
dubbla kris, som just utbryter mellan åren 130 till 150 och
skall räcka ett århundrade, skall förläna densamma båda
delarne.
IV.
Kyrkan och kätterierna.
Historien fortgår utan upprepning. Många väsentliga
skiljaktigheter finnas mellan de inre strider, som skakade
den apostoliska kyrkan på Jakobs och Pauli tid, och den,
som ett århundrade därefter framkallades af de gnostiska
lärarne och montanismens profeter. Emellertid finnas
både följd och logisk utveckling. Den sällsamma motsats,
som bildas af gnosticismen och montanismen,
representerar på analogt sätt de motsatta skär, mellan hvilka den
stora kyrkan måste lotsa sig fram och söka en medelväg
för att bli den katolska kyrkan.
Gnosticismen har iklädt sig många former, alstrat
många sekter och system; och ändå är det lätt att från
den lösgöra dess väsen och grundläggande ingifvelse. Det
är Greklands spekulativa ande, sådan den vanställts i
Alexandria och i Mindre Asien, som bemödar sig att
upptäcka de höga sanningarna bakom de gamla eller
populära myternas ordalydelse, att ombilda tron till gnosis eller
kunskap och de positiva religionerna till esoteriska
religioner. De gnostiska lärarne äro kristendomens första
teologer-filosofer. De gjorde anspråk på att äga nyckeln
till tillvarons, lifvets och dödens gåtor. Deras mystiska
teosof! förflyttade de gamla troslärornas hela innehåll; de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
