Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 2. Kyrkan - IV. Kyrkan och kätterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Asiens kyrkor och därpå med förvånande snabbhet
utbreder sig till Rom, Gallien och Afrika samt allestädes
bringar församlingarnas mest glödande medlemmar i delo med
de administrationer, som styra dem? Ä ena sidan skolen
I finna profeter, martyrer, fria predikanter; å andra
biskoparne, de äldste, kyrkoråden. Montanismen, som
först visade sig på Frygiens vulkaniska mark, är i andra
seklets fadda kristenhet återuppvaknandet af de första
tidernas »profetiska ande» med alla underbara gåfvor, den
sedliga strängheten och den feberaktiga väntan på Kristi
messianska återkomst i skyn och världens förstöring i en
sista brand. Montanus invigde världens sista skede,
Pa-raklets tidsskede.
Andra århundradets kristendom har icke uttryckligen
förnekat det föregående skedets förhoppningar och
apokalyptiska spekulationer. Men den räknar dock icke på
denna nära förestående och våldsamma upplösning för att
lösa de svårigheter, mot hvilka den hvarje dag måste
kämpa. Kyrkan är icke mera »de heligas samfund»;
hon betraktar sig icke längre såsom en främling och
resande här nere. Hon tager sin bostad och inrättar sig på
jorden midt bland alla andra tidens makter. Denna
förändring aflöpte dock icke utan en viss afpassning efter
omgifningens seder och dagens kraf. Då kyrkan utbredde
sig, kallnade dess lekamen. Den moraliska temperaturen
sjönk flera grader. Den stora mängdens fromhet blef
världslig och fördragsam till öfverdrift; sedligheten
slappnade. Men då uppstodo nya profeter, lifvade af den
gamla anden, för att varna för detta förvärldsligande af
Guds kyrka. Montanismens utbrott omkring 140 eller 150
motsvarade våra dagars anglosaxiska revivals, hvilka
utanför prästerskapets krets och den officiella ramen tid efter
annan ruska om en traditionell protestantism, som är
mycket benägen att insomna i de bekväma borgerliga vanorna.
I den frygiska profetismens oordnade hänförelser måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
