- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
77

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 3. Tradition - I. Historiskt begrepp och öfvernaturligt begrepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

förändras i den mån den utvecklar sig; ju mera den
aflägsnar sig från händelserna, desto mera vanställes och
förändras bilden och minnet af hvad den bevarar, desto
mera skiljer sig också den muntliga traditionens sista form
från det ursprungliga tillstånd, som var dess
utgångspunkt, så vida icke en vaksam och sträng kritik
oupphörligt siktar den för att befria den från de legender och
vidskepelser, som blanda sig i densamma, och återför
den till dess ursprungliga renhet. Kritikens plikt är för
den skull lika oeftergiflig som traditionens rätt.

Utan den förra skulle den senare förbli ofruktsam
eller fastmer bli ett oöfvervinneligt hinder för framsteget.
Det skulle vara att lägga framsteget i slaffj ättrar. Det
skulle vara att göra samtid och framtid till det förflutnas
trälar, det skulle vara människoandens stillastånd, snart
också dess förruttnelse.

Detta förbund mellan den eggande kritiken och den
konservativa traditionen har triumferat i vetenskaperna, i
filosofin, i politiken och i konsten, allt ifrån renässansens
tid, och har sedan dess också visat sig beundransvärdt
fruktbärande. Man har insett, att, huru dyrbart seklernas
arf än är, kan det dock icke utan sofring och utan alla
förbehåll öfvertagas. Traditionen medför till oss allt, både
godt och ondt, misstag och sanning, förträffliga vanor
och barbariska plägseder, ädla känslor och afskyvärda
institutioner. Man har förstått Pascals ord: mänskligheten
förhåller sig som en människa, som alltid lefde och
oupphörligt lärde. Ur denna synpunkt äro de nya de gamle,
alldenstund de ha en längre erfarenhet bakom sig. De
gamle äro däremot de yngsta, de äro barnen, emedan de
kommit till världen under hennes första ålder. Huru skulle
väl den mognade åldern trälbindas under ynglingaårens
drömmar eller första uppfattning?

Denna rationella föreställning om traditionen är icke
den katolska föreställningen; denna skiljer sig nämligen
därifrån genom ett väsentligt drag. I kyrkan är tradi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free