Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - I. Episkopatet och traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET.
Episkopatet.
I.
Episkopatet och traditionen.
Traditionen är i det katolska systemet för episkopatet
hvad kroppen är för själen. Deras förening bildar
kyrkans lefvande organism. Utan episkopatet skulle
traditionen förbli en rent idealistisk föreställning, något liknande
det Hegelska begreppet om anden, som förverkligas och
utvecklar sig i historien; den skulle hvarken vara en kraft
eller en regel för styrelsen. Utan traditionen skulle
episkopatet vara endast en politisk kast, till hvars tillvaro icke
något skäl erbjöde sig och hvars makt omöjligen kunde
rättfärdigas. Dessa båda element framträda i en så
mycket närmare solidaritet som hvartdera, utan att i sig själft
ha någon styrka, från det andra hämtar all den kraft, det
i verkligheten ådagalägger.
Traditionen är endast ett annat namn på den
ryktbara läran om den apostoliska successionen, från hvilken
kyrkan härleder den gudomliga rätten hos biskoparnes
makt att förkunna sanningen och leda själarna.
Det är sålunda naturligt, att traditionen och
episkopatet, som bilda ett organiskt helt och ingenting förmå
utan hvarandra, uppstått på samma tid af samma histori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
