Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - III. Episkopatets progressiva tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
kyrkorna, var Jakob, som icke tillhörde de tolf; och den
störste af hedningarnes apostlar var Paulus från Tarsus,
som kallats till apostel först af den återuppståndne Jesus.115
Föreställningen om och bilden af ett styrande
kollegium, uteslutande sammansatt af de tolf, åt hvilket Kristus
skulle ha öfverlämnat sin auktoritet med särskilda
nåde-gåfvor för att utöfva densamma med alla andras
uteslutande, äro af senare datum och tillhöra legenden. Den
första länken i den gyllene kedja, som katolicismen skapat
för att fästa sin hierarki vid apostlarne, är en myt.
Ursprungligen finna vi två stora klasser af arbetare
sysselsatta med Guds verk: å ena sidan ordets män,
apostlarne, profeterna, lärarne, å andra sidan »de äldste»,
uppsyningsmännen eller episkopi, diakonerna.
Mellan dem finnes den skillnaden, att de första stå i
den allmänna kyrkans tjänst och tillika i den världs, som
skall omvändas, och att de i själfva verket endast bero
af anden, som lifvar och sätter dem i rörelse, medan de
andra däremot äro ämbetsmännen, de af hvarje särskild
församling utvalde tjänarne, och för sin tjänst förbli
ansvarige inför denna.
Häraf följer, att undervisningsfriheten var fullständig
under den apostoliska tiden; den tillhörde kyrkans alla
medlemmar i deras egenskap af kristna, ty alla hade ju
undfått anden.17 Konflikten måste utbryta mellan dessa
fria och nomadiska predikanter och kyrkornas bofasta och
officiella ledare. De senares auktoritet måste ofta lida af
de förres inspirationer. Icke förty bevarades denna frihet
länge. Utan tvifvel blef den emellertid den ständiga
orsaken till de oroligheter i Korint, som Clemens bref
var afsedt att undertrycka. Hermas, Justinus Martyr,
Tatianus, Origenes äro ända in i tredje seklet vittnesbörd
om denna gamla frihet, hvilken lekmännen till slut alldeles
afkläddes till förmån för det officiella prästerskapet, som
bekläddes med de gudomliga angelägenheternas monopol.
Det låg i sakernas nödvändiga gång, att den kyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
