- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
137

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - IV. Prästämbetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

närde sig af densamma, till en enda kropp. Jesus hade,
i likhet med sin tids fromma judar, för vana att
tillsammans med sina lärjungar fira dessa slags måltider och vid
deras början öfver brödet och vinet uttala en bön om
nådehandlingar. På grund af denna bön har denna ritus också
erhållit namnet eucharisti,42 Det är helt naturligt, att den
sista nattvard, han intog tillsammans med de sina, erhöll
en större högtidlighet och att frälsaren, på samma sätt
som han under intrycket af sin nära förestående död
tydde Marias kostbara smörjelse såsom hans kropps
smörjelse till begrafningen, också i det brutna brödet och i
det iskänkta vinet visade bilden af sin korsfästa kropp
och sitt utgjutna blod.43 Det ser emellertid icke ut som
om i Jerusalems primitiva kyrka och sedermera i de andra
församlingarna föreställningen om Kristi död alltid varit
fäst vid firandet af denna familjemåltid. Ingen liturgi
fanns ännu stadgad. Profeterna och apostlarne
improviserade de böner och förmaningar, som åtföljde
utdelningen af brödet och vinet, symbolen för den andliga föda,
med hvilken Gud närde sina utvaldas själar.44

I de paulinska kyrkorna däremot blef nattvarden
genast från början sammanfattningen eller symbolen af
korsets evangelium, d. v. s. af Kristi död, då han erbjudit
sig såsom försoningsoffer för människornas frälsning.
Minnet af detta offer skall »Herrens måltid» underhålla.
Nattvarden skilde sig från den ursprungliga kärleksmåltiden
(agape) för att bevara denna särskilda betydelse och bli
kultens centrala del. Brödets och vinets element sattes
dädanefter i nära samband med Kristi kött och blod. Den
ovärdige, som äter af detta bröd och dricker af denna
kalk, gör sig saker till Herrens lekamen och blod.
Nattvarden är här ännu blott en åminnelse och en symbol,
men en symbol, som redan är full af mystär.45

Dessa två uppfattningar af nattvarden närma,
sammangjuta och utveckla sig till föreställningen om ett
verkligt offer. Den första ledde hastigt till tanken på ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free