Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - II. Roms andel i påfvedömets uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kyrkornas ömsesidiga själfbestämningsrätt erkändes
och antogs.10
Ett halft århundrade senare började diskussionen på
nytt; men under tiden hade den romerska biskopens
anspråk förstorats. Victor efterliknar icke Anicetus. Han
söker göra slut på tvistefrågan genom en
auktoritetsåtgärd; han utfärdar år 194 ett i befallande ordalag hållet
påbud, som utesluter ur den katolska gemenskapen och
förklarar för kätterska alla kyrkor i Asien eller
annanstädes, hvilka i fråga om påskens firande icke följa det
romerska bruket». Man måste lägga märke till detta datum:
det är påfveväldets verkliga födelsedag.11
För första gången talar en Roms biskop såsom herre
till de andra biskoparne och uppträder såsom den
universella kyrkans tolk och skiljedomare. Victor handlar vid
detta tillfälle såsom universell biskop och förkunnar såsom
kätterska de kyrkor, hvilka skulle motsätta sig hans
auktoritet. Dädanefter förenklas allt. Sanningens tecken är
icke mera i läran, utan i den yttre hållning, som man
antager i förhållande till Rom. Att vara Rom underdånig
är numer kännetecknet på ortodoxin; kätteriets
kännetecken är att skilja sig därifrån.
En dylik statskupp försiggick emellertid icke utan
invändningar. Polykrates i Efesus och andra biskopar i
Asien voro icke de enda, som tillbakavisade ett hittills
oerhördt anspråk.12
Ehuru han förordade det romerska bruket, fördömde
Irenæus likväl Victors ofördragsamhet. I hans ögon kunde
en enkel fråga om riter icke rättfärdiga detta missbruk af
makten eller bryta trons enhet.13
Men vägen var öppen. Det föredöme Victor gifvit
följdes af hans efterträdare. Man bör teckna sig till
minnes de protester, som höjdes, alldenstund de visa, huru
nya den romerska biskopens anspråk voro; men man bör
också förstå, hvarför dessa protester i längden måste bli
vanmäktiga. De, som kommo fram med dem, tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
