- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
193

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - IV. Påfvedömets första uppsving. — Storhet och förfall - V. Den ofelbara påfven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politiska maktens, det borgeliga lifvets och tankens trefaldiga
sekularisation.

I våra dagar slutligen är det grundandet af Italiens
nya konungarike, som krönats af italienarnes intåg i Rom
1870 och påfvens återtåg till Vatikanen. Efter en
tusenårig tillvaro bortsopar politiken kyrkans stater, som
politiken skapat. En minnesvärd dag i historien, ett
påfallande, af sakernas egen styrka framkalladt bevis, att
ingenting här på jorden är oföränderligt, d. v. s. odödligt!

Visserligen har påfvedömet icke gått under i dessa
kriser, men det har ombildat sig. Sedan det upphört att
vara en politisk makt, har det blifvit en religiös dogm.
Det återstår att skärskåda detsamma från denna
sistnämnda sida.

*


V.
Den ofelbara påfven.



Det skulle vara af intresse att utforska, vid hvilken
tidpunkt tanken på den romerska biskopens personliga
ofelbarhet för första gången visade sig i historien.

Man skulle genast ledas till denna första reflexion:
påfvens ofelbarhet utgör numer hans auktoritet; förr gjorde
hans auktoritet hans ofelbarhet. Cirkelgången ligger i
öppen dag. Det förhåller sig med ofelbarhetsdogmen som
med läran om konungarnes gudomliga rätt. Den
gudomliga rätten har aldrig grundat något rike eller låtit någon
dynasti triumfera, men sedan riket väl blifvit grundadt och
tronen upprest, kommer den gudomliga rätten till för att
helga och beskydda båda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free