Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
213
κοινής ενώσεως πειράται καΐ στηλιτεύει γε οιά γραμμάτων άκοινωνήτοος
πάντα ς αροην τους έκεΐσε ανακηρύττουν αδελφούς. Två punkter böra
bemärkas: 1:0 att Victor bannlyst Asiens kyrkor; 2:0 att han anklagat
dem för kätteri och uteslutit dem icke allenast från den romerska kyrkans
gemenskap, utan också från den katolska enheten.
12. Sid. 172. Se hos Eusebius V, 24, 2, Polycrates’ bref: »Det
är vi, som äro traditionen trogna . . . Det är i Asien, som dessa stora
mäns lik hvila: Filippus, Johannes, Polycarpus, Sagaris, Papirius, Meliton,
hvilka skola uppstå på den yttersta dagen. »Alla firade påsk på den
fjortonde dagen enligt evangelium . . . Jag, mina bröder, som räknar
sextiofem år i Herren, som talat med bröderna i hela världen, som läst
den heliga skrift från början till slut, jag skall för den skull icke
förlora hufvudet, hvad man än må göra för att skrämma mig Större än
jag ha sagt: Bättre är att lyda Gud än människor . . . Jag skulle kunna
anföra här närvarande biskopar, som kommit för att träffa mig, stackars
sjukling, och som gifvit sitt bifall till mitt bref, väl vetande, att jag icke
för ro skull bär mina hvita hår, och öfvertygade, att allt hvad jag gör,
det gör jag i Herren Jesu namn.» Detta vackra och rörande bref
besvarade Victor med sitt bannlysningsdekret, som framkallade protester från
nästan alla andra biskopar.
13. Sid 172. Bref från Irenæus till Victor hos Eusebius V. 24,
14 och 15: »Ja, de presbyteri, hvilka före Soter styrde kyrkan, som du
nu styr, Anicetus, Pius, Hyginus, Telesforus, Xystus, iakttogo icke den
judiska påsken . . . Men, på samma gång de icke iakttogo densamma,
bevarade de likväl fred med de kyrkor, som iakttogo den . . . Aldrig
blef en person tillbakasatt af denna anledning. Tvärtom, de äldste, som
varit dina föregångare och själfva icke iakttogo den, sände eucharistin
till dem, som iakttogo den.» Han fortsätter med att påminna om det
exempel på endräkt och den ömsesidiga aktning, som Anicetus och
Polycarpus gåfvo. Motståndet från Asiens biskopar, som stöddes från alla
sidor, besegrades icke. Frågan reglerades först en gång för alla på
kyrkomötet i Nicæa.
14. Sid. 173. Tertullianus, de pudic., 1: Audio etiam edictum
esse proposituni et quidem peremptorium. Pontifex scilicet Maximus,
episcopus episcoporum, edicit: Ego et maechice et fornicationis delicta
poeni-tentia functis dimitto. O edictum cui adscribi non poterit: bonum factum!
Et ubi proponetur liberalitas ista? Ibidem, opinor, in ipsis libidinum
januis, sub ipsis libidinum titulis. Sannolikt antog biskopen i Rom redan
titeln af Pontifex Maximus, och Tertullianus örfilar honom i sin vrede
därför, såsom för en titel, hvilken Roms biskop röfvat från sin hedniska
kollega och som han förtjänar för den fullt hedniska slappheten i hans
moraliska åskådningar.
Hvad den andra titeln, episcopus episcoporum, angår, hvilken Victors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
