Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 1. Den ursprungliga protestantismen - III. Bibeln och reformatorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244
En ändå viktigare punkt är att lägga märke till det
nya kriterium, som Luther med ens, med naiv djärfhet,
inför i kritiken af de bibliska böckerna och hvarifrån han
genast härleder det omdöme han fäller om dem. Man
känner hans bibelöfversättning; han insätter i denna
företal, i hvilka han med fulländad klarhet framställer den
afgörande regel, som hvarje kunnig eller okunnig läsare
bör och kan följa för att orientera sig i denna mycket
blandade samling och i densamma finna den sanna
näringen för sin själ, det substantiella och lefvande
»Gudsordet». Sedan han formulerat detta, gör han genast,
såsom exempel, den praktiska tillämpningen på flera af de
mest vördade böckerna. Låtom oss en stund lyssna till
honom och skåda honom vid verket:
»Kristus är herren; skriften är tjänaren. Detta är den
sanna pröfvostenen för att bedöma alla böckerna: man
måste se till, om de ombesörja Kristi angelägenheter eller
icke. Den bok, som icke undervisar Kristus, är icke heller
apostolisk, skulle den helige Petrus eller den helige Paulus
också ha skrifvit dem. Till gengäld är den, som predikar
Kristus apostolisk, om den också till sin författare hade
Judas, Hanna, Pilatus eller Herodes . . . Johannes ägnar
föga utrymme åt Kristi gärningar, men stor plats åt hans
ord. De andra evangelierna sysselsätta sig med hans
gärningar, mindre med undervisningen; för den skull är också
den förstnämnda den hufvudsakliga, enda, dyrbaraste, den,
som man måste föredraga framför alla de öfriga. Med ett
ord, Johannes’ evangelium och hans första bref, Pauli bref,
i all synnerhet till romarne, galaterna, efesierna och Petri
första bref äro de böcker, hvilka visa dig Kristus och som
lära dig allt, som är nödvändigt och godt att veta, om du
också aldrig skulle höra eller aldrig se andra böcker. I
förhållande till dessa är den helige Jakobs bref en verklig
halmepistel, ty den innehåller intet evangeliskt.»
Man kan vidare läsa hvad denne reformator skrifvit
om Johannes’ Uppenbarelse, om brefvet till hebreerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
