Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 3. Dogmens fortskridande upplösning - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
38. Sid. 300. Rousseau, Emile, Liv IV, Lettres de la Montagne.
39. Sid. 301. Lessing, Theol. Schriften (edit. von Gustav Hempel,
Berlin) 2:te Abth. I, p. 261 och 262. Med anledning af Reimarus
inkast skrifver han: η Hvad angå denne mans hypoteser och förklaringar
och bevis den kristne? För honom är den ju en gång till, kristendomen,
som han känner så sann, i hvilken han känner sig så salig. Om den
paralytiska ... o. s. v. — Kort sagdt, bokstafven är icke anden och bibeln
är icke religionen. ■— Dessutom fanns religionen innan ännu en bibel
fanns, kristendomen fanns, innan evangelisterna och apostlarne skrifvit. —
Religionen är icke sann, därför att evangelisterna och apostlarne lärde
henne, utan de lärde henne därför att hon är sann. Ur den inre
sanningen måste de skriftliga traditionerna förklaras, och alla skriftliga
traditioner kunna icke gifva henne någon inre sanning, om hon icke har
någon ...» o. s. v.
Se framför allt de små afhandlingarna: Sendschreiben: Uber den
Beweis des Geistes und der Krajt; Eine Parabel; Axiomata; Svaren och
påminnelserna till Goetee; Religion Christi und christliche Religion.
40. Sid, 302. Lessing, Abhandlung tiber die Erziehung des menschl.
Geschlechts, 1780: »Den skall för visso komma, ett nytt evigt
Evangeliums tid. Gå dina omärkliga steg, eviga försyn; låt mig blott icke för
denna omärklighets skull tvifla på dig.» Och på ett annat ställe: »Hvad
som uppfostras, uppfostras till något.» Om Lessings kristendom, se E.
Fontanes, Le christianisme möderne, étude sur Lessing, 1867. F.
Lich-tenberger, Hist. des idées relig. en allemagne, I, p. 67. C. Schwarz,
Lessing als Theologe, 1854. f. A. Domer, Gesch. der protest.
Theo-logie, p. 621 enl. E. Zeller, Lessing, Theolog. Abhandlungen, 2:te serie,
1877. E. Stroehlin, Lessing, art. i Encycl. des sc. relig. tome VIII.
41. Sid. 303. I en historia om förelöparne till den religiösa och
litterära renässansen i nittonde århundradet skulle många andra namn
kunna anföras, i synnerhet namnen på skalder: Klopstock (1724— 1803);
Hamann (1730 — 88); Lavater (1741 — 1801); Claudius (1790—1815); i
synnerhet Herder med sin historiens alltigenom religiösa filosofi (1744 —
1803). Poesin är liksom blommorna alltid vårens förelöpare.
42. Sid. 304. F. Schleiermacher, Selbstbiographie in 20:ten Jahr.
Niedners Zeitschr. f. hist. Theol., 1856. Aus Schleiermachers Leben,
in Briefen, von Jonas u. Dilthey, 1858—63.
43. Sid. 305. Reden üb. die Religion, 1799. Der christi. Glaube,
Einleit., § 15 — 31·
44. Sid. 305. Kurze Darstellung d. theolog. Studiums, 1811.
45. Sid. 305. Der christliche Glaube, tome II, § 128 — 132.
46. Sid. 306. Ibid. § 128: »Den heliga skrifts anseende kan icke
grunda tron på Kristus; fastmer måste denna redan förutsättas för att
inrymma ett särskildt anseende åt den heliga skrift.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
