Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 5. Den vetenskapliga teologin, dess innehåll och metod - I. Fromhetens ande och den vetenskapliga anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
Ingenting förvånar eller verkar mera rörande än det
slags fromhet, som vetenskapen ingifver de store lärde,
en Kepler, en Descartes, en Pascal, en Newton, en Pasteur.
Se huru de samla sina tankar efter sina upptäckter; följ
Littré ända ut på den positiva vetenskapens sista udde.
Hvarför stanna de, då de kommit dit, tankfulla, försänkta
i betraktelser? Hvilken hemlighetsfull makt låter dem
böja sig för detta där bortom och förändrar deras
brinnande och segerrika forskning i tillbedjan ?
Från den eröfrade sanningen, liksom från den
fullgjorda plikten eller det fullbordade offret, utgår, jag vet
icke hvilken hemlighetsfull doft, som genomtränger själens
hela lif och i detta låter på en gång ödmjukhet och glädje
råda.
I våra dagar har man talat mycket om vetenskapens
religion; man har till och med sagt, att den slutligen
skulle afskaffa och ersätta alla de öfriga religionerna. Detta
är icke sant, för det första därför att vetenskapen lika
litet är allt i. lifvet som tanken är allt i själen; därnäst
därför att de, som tala på detta sätt, om vetenskapen
yttra sig på det mest irreligiösa sätt i världen. Det är
icke förty sant, att vetenskapens föremål är i hög grad
religiöst och att vetenskapens odlande utgör en del af
religionen i sin fullkomlighet. Denna vetenskapens religion
är emellertid, lika litet som en annan, skyddad för
vidskepelse eller fanatism och vänder sig lätt till idolatri.
Men äfven i själfva idolatrin gifver sig ännu religionen
till känna. Vetenskapens sanna religion är icke den, som
förgudar flyktiga resultat eller materiell makt, utan den,
som betraktar själfva forskningen, andens ständiga
uppstigande mot högre ljus, såsom gudomlig.
Om de lärda, hvilka misskänna denna religiösa
karaktär hos vetenskapen, minska sig själfva och med flit
förkrympa sin horisont, slå de religiösa människor, som frukta
och aflägsna vetenskapen, sin tro med dödande vanmakt.
Med full föresats stänga de in sig i ett dunkelt fängelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
