Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 5. Den vetenskapliga teologin, dess innehåll och metod - IV. Religion och teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
III.
Religion och teologi.
Man kan icke fatta den religiösa eller moraliska
erfarenheten i rent och isoleradt tillstånd. Det förhåller sig
med denna som med lifvet. Detta senare yttrar sig aldrig
och ingenstädes utan materia, ehuru det icke har sin princip
eller sin kraft i själfva materian. Sammalunda är det
religiösa lifvet icke utan troslära, ehuru trosläran icke är
dess princip eller källa. Det är för den skull också som
man numer litet hvarstädes med rätta skiljer mellan
religionen och teologin.
Denna skillnad, som ålägges det religiösa
medvetandet, innebär ursprungligen en dualitet af element i
fromheten. Den fromma rörelsen, med hvilken jag menar
behofvet, åtrån och uppsvinget, som helt och hållet skaka
jaget och böja det för Gud, åtföljes alltid af en intuition,
förmedlad af en bild, som för medvetandet framställer det
föremål, som frambringar detta slags rörelse. Denna bild
förändrar sig i sin ordning under eftertankens inverkan
till föreställning, lära och dogm. Sådan är den religiösa
företeelsens psykologiska uppkomst. En abstrakt och
förenklande logik säger, att man måste känna för att
tillbedja; en historisk psykologi visar, att man först åtrår,
bedjer, dyrkar för att känna, och att det tillbedda
föremålets definition drages af den dyrkan, man frambär till
detsamma och af den välgärning man väntar sig däraf. Om
man, såsom man gör klokast, förbehåller uttrycket tro åt
den moraliska handling, som för själen mot Gud, måste
man säga, icke att trosläran, en väsentligen intellektuell
akt, frambragt tron, utan att tron frambragt trosläran.
I sista hand är denna senare endast den förras ideala
uttryck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
