Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 6. Den kristna lärans organisation - III. Den religiösa evolutionens tre grader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Som hvar och en af dem grundar sig på den
mänskliga varelsens egen natur, är den på sin tid och på sin
plats berättigad och kvarstår i det följande ända till
den individuella och sociala utvecklingens slut. Men den
ena eller andra är öfvervägande under denna utvecklings
olika skeden och karaktäriserar dem. Sålunda motsvarar
be-varelseinstinktens herravälde förnimmelsens, behofvets och
lystnadens lif, hvilket först utvecklar sig hos barnet och i
mänskligheten. Småningom framväller begreppet af en
lag, som bör styra dessa lystnader och dessa
tumultua-riska behof, och af ett fördrag eller kontrakt med
ömsesidiga och lika förpliktelser för att lugna och reglera
människornas förhållanden till hvarandra. Denna lag och detta
kontrakt finna sin grund och sin stadfästelse i
föreställningen om rättvisa. Men detta kontraktsenliga lif skiljer
sig ännu icke från föreställningen om styrkan, ty af
styrkan begär det den högsta bekräftelsen på förpliktelsen
och kontraktets upprätthållande. Kontraktet representerar
i själfva verket endast en jämvikt mellan ofta motsatta
intressen. Människorna förbli stående ansikte mot ansikte
med hvarandra. De äro icke verkligt förenade och gjorda
till ett i kärleken. På spetsen af det andliga lifvet blomstra
och sätta frukt två andens opartiska verksamhetsyttringar:
spaningen efter den älskade och för sin egen skull
fullföljda sanningen — och denna spaning är förnuftets fulla
frigörelse; — därnäst, såsom dess motstycke på det
praktiska området, den rena kärleken, det egna jagets
hän-gifvande, förmågan att återfinna sig själf i andra och
fullföljandet, utan personlig baktanke, af det allmänna och
högsta goda; — och denna kärlekens sträfvan är det fulla
utsprickandet af hjärtats lif. — Andens lif fullbordas på
detta sätt i den hemlighetsfulla lag, som bjuder honom
återfinna sig själf så mycket högre och rikare som han
mera helt och fullt hängifver och offrar sig: högsta
förening af individualismens princip och af socialismens
princip, hvilka på lifvets lägre grader förbli oförsonliga fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
